truehope

Sitter här i min ensamhet och tänker, på dig. Kände jag egentligen nånting för dig, eller lurade jag bara mig själv , sökte jag bara närhet och bekräftelse? Det kanske var en ren lögn, ljög jag för mig själv? Jag som alltid fått höra att det är fult att ljuga, så varför skulle jag ha gjort så. Okej det var jobbigt när du försvann , men på något vis var det ändå som en lättnad. Jag kanske hade fått det jag behövde och det räckte för mig. Varför skulle det annars vara såhär? Jag vet ju själv att dummare person än dig får man leta efter, och det har även mina vänner sagt. Så varför, varför valde jag just en stor idiot som dig . Du hade dina bra sidor , som andra inte såg men du fick mig att må så bra, tills den dagen du bara vände mig ryggen och gick. Det var som en kniv i hjärtat men ändå en skön känsla. Tänker du nånsin på mig mer, eller var jag bara en leksak för stunden , tankar ja funderar mycket på menaldrig kommer få ett svar på . Jag behöver inget svar , men , det jag behöver är din respekt. Jag har inte gjort dig något fel, och det vet du mycket väl. Möter man dig vänder du bort huvudet och går förbi. Och grejen är. Du var underbar det var du , men du blev ett svin , precis som alla sa, jag förträngde det för jag kunde inte förstå vad alla menade om en så fin kille som dig, men tydligen är du precis som alla andra och jag hatar dig inte, men min respekt kommer du aldrig få eller förtjäna!

 Jag har så mycket folk runt omkring mig, jag behöver eller behövde aldrig dig